Hitta Ord är ett
läsprogram för Windows 95/98, men som också fungerar i Windows 2000
och Windows XP. Programmet har funnits i tidigare versioner
för DOS och Windows 3.X.
Hitta Ord utgörs av ett grundprogram till
vilket man väljer olika böcker/bokfiler. Följande bokfiler finns:
Ord
- (alla stadier) för lästräning och diagnostisering
av helord.
Orddel - (alla stadier) för lästräning
av ordsegment som onset, rime, prefix och suffix.
Fras - (från mellanstadiet)
Ordkunskap M - under utveckling.
Ordkunskap H (för högstadiet, gymnasiet och vuxenutbildningen)
Varje bokfil
består av 20 systematiskt uppbyggda
övningar i varierande svårighetsgrad. Varje
övning består i sin tur av
22 ord.
Hitta Ord har tre möjliga presentationssätt av
ett ord eller en orddel; visuell, auditiv och
både visuell/auditiv. Efter presentationen ska
eleven avgöra om ordet/orddelen finns eller inte
finns bland ett antal visade ord eller orddelar genom
att klicka på det relevanta ordet/den relevanta
orddelen eller klicka på Finns-Ej-knappen. Beslutstiden
registreras.
Vid visuell presentation
exponeras ordet eller en orddel på skärmen
föregånget av en fixpunktmarkering. Exponeringstiden
är anpassbar efter den enskilde eleven. Eleven
väljer en exponeringstid mellan 50 ms och 5000 ms.
Eleven bestämmer vidare om denna exponeringstid ska
användas på alla ord i övningen eller om datorn
ska anpassa tiden efter hur eleven lyckas med att
läsa orden korrekt. Det senare kallas för automatisk
tidsstyrning, vilket betyder att datorprogrammet
minskar exponeringstiden om eleven lyckas bra med
läsningen av orden och ökar exponeringstiden om
eleven lyckas mindre bra med läsningen.
I den auditiva presentation
kan man använda såväl talsyntes som
digitaliserat tal.
I den auditiva/visuella
presentationen kommer först den auditiva
presentationen sedan den visuella, vilken visat sig
vara den ordning som gett bäst effekt vid
lästräning.
När eleven arbetat klart
med en övning kan man få upp en överskådlig
resultatsammanställning både över de ord/de
orddelar som eleven läst rätt och de ord/de
orddelar som eleven läst fel samt om eleven begärt
repetition av ordet/orddelen. Förutom exponeringstid
per ord/per orddel redovisas vilken beslutstid
eleven använt för varje enskilt ord/orddel. Att
läsa bra handlar om att läsa såväl rätt som
snabbt. Bristfällig automatisering ger sig till
känna genom en lång beslutstid.
Övningarna har poänggivning,
som baserar sig på antal rätt lästa ord/orddelar,
antal fel lästa ord/orddelar, vald exponeringstid,
beslutstid, svårighetsgrad samt användning av
feedback/hjälp. Användning av feedback/hjälp leder
till att poängen blir något reducerad. Poängen är
olika för de tre presentationssätten. Mest med
poäng ger den auditiva, och därefter kommer den
visuella. Minst med poäng ger den auditiv/visuella,
som bör vara lättast, eftersom eleven då har
tillgång till både auditiv och visuell feedback.
Till programmet hör loggar,
där det registreras hur eleverna klarat av att läsa
orden/orddelarna samt hur eleverna använt
feedback-tangenterna/knapparna. Läraren kan sålunda
i efterhand se hur eleven arbetat med övningarna. I
loggarna kan man lätt och överskådligt få statistik
på medelvärden, spridning och frekvens
på såväl totala antalet resultat som på markerade
delresultat.
Till programmen finns
protokollistor, där eleven kan skriva in när
övningen gjordes, vilken exponeringstid som använts
och elevens slutliga poäng.
Vissa av övningarna utgörs
av diagnoser i syfte att utröna om en elev
tenderar att läsa en viss sorts fel, t ex
utelämningar, omkastningar, tillägg eller
förväxlingar. Diagnoserna 10-12 har varit effektiva
när det gäller att visa om eleven har benägenhet
att göra omkastningsfel. Det finns också diagnoser
som prövar om en elev hellre läser rätt i början
av ett ord än i slutet och vice versa. Till
diagnosen b-d-p finns läsövningar, där bara den
ena av dessa "svåra", lätt
förväxlingsbara (både fonologiskt och
ortografiskt) konsonanter tränas medan de andra är
borttagna. Det går även att
lästräna på fraser.
