|
Start |
Allmänt om MG-programmenVarje MG-program för Windows består av:
MG-program byggda på onset-rime segmenteringI november 1995 utkom tre MG-program byggda på onset-rime segmentering. En segmentering som bl a stöds av Goswamis forskning (1990, 1992). Maj-Gun Johansson har också egna positiva erfarenheter av att arbeta med dubbelteckning utifrån rime-segment. Mer om onset-rime-segmentering finns på hemsidan under fältet Bakgrund. 1 LSRime1 för systematisk träning av lång vokal 2 LSRime2 för systematisk träning av lång och kort vokal 3 Hitta OrdDel för träning av segment som onset, rime, prefix och suffix Övningarna till LSRime1 är avsedda för dem som ligger på lågstadienivå och har svårigheter med vokalerna, och övningarna innehåller därför endast ord med lång vokalklang. Orden är uppbyggda enligt: K VK, KK VK, KKK VK (K=konsonant, V=vokal) och i de nio första övningarna tas endast en vokal i sänder upp. Övningarna till LSRime2 syftar till att träna dubbelteckning (lång och kort vokalklang), och orden har uppbyggnaden: K/KK/KKK VK (lång vokalklang), K/KK/KKK VKK/K (kort vokalklang). I likhet med föregående program så tränas i de första övningar endast en vokal i taget. I programmet Hitta OrdDel ligger tonvikten på rimedelar, och programmet är tänkt att användas parallellt med LSRime2. I LSRime-programmen exponeras hela rotmorfemet, men bokstäverna i rimebiten är gulfärgade, medan resterande bokstäver är vita mot en blå bakgrund. Efter valfri tidsförskjutning visas ändelsen, också den i vita bokstäver. I figuren illustreras hur orden presenteras i LSRime programmen. Figur 1. Illustration över ordsegmentering och visning av ord i LSRime2
Berends, I.E., & Reitsma, P. (2006). Remediation og fluency: Word specific or generalised training effects? Reading and Writing 19 (2), 221-234. Gustafsson, S., Samuelsson
S., & Rönnberg (2000). Why do some resist phonological intervention? A
Swedish longitudinal stydy of poor readers in grade 4.
Scandinavian Journal of Psychology,
44(2), 145-162. Hintikka, S., Landerl, K., Aro, W., & Lyytinen, H. (2008). Training reading fluency: is it important to practice reading aloud and is generalization possible? Annals of Dyslexia, 54-79. Irausquin, R.S., Drent, J., & Verhoen, L. (2005). Benefits of Computer-presented speed training for poors readers. Annals of Dyslexia, 55(2), 246-265. Johansson, M-G. (1993). Utvärdering av några datorstödda läs- och stavningsprogram med interaktiv och auditiv feedback. Lic.avhandling. Umeå universitet, Institutionen för psykologi. Johansson, M-G. (2010). Datorträning i läsflyt och stavning. Doktorsavhandling. Umeå universitet, Institutionen för Psykologi. Klapwijk, M. J. G., & van der Leij. A. (1996). Training of perceptual unit processing in children with a reading disability. Cognition and Instruktion, 14(2), 221-250. Meyer, M.S., & Felton, R.H. (1999). Repeted reading to
enhanced fluency: Old approches and new directions.
Annals of Dyslexia, 49, 283-306. Siegel, L.S., Ryan & E.B (1989). Subtypes of developmental dyslexia: The influence of definitional variables. Reading and Writing: An Interdisciplinary Journal 2, 257-287. Van den Bosch, K, Van Bon, W.H.J., & Schreuder, R. (1995). Poor readers´ decoding skills: Effects of training with limited exposure duration. Reading Research Quarterly, 30, 110-125. Van Daal, V.H.P.,
& Reitsma, P. (2000). Computer-assisted learning to read and spell: result from two pilot
studies. Journal of Reasearch in Reading,
23, 181-193 Van der Leij, & van Daal,V.H.P. (1999). Automaticity, automatization and dyslexia. In I.Lunbergs, F.C. Tönnessen, & I. Austad (Eds.), Dyslexia: Advances in Theory and Practice. Dordrecht: Kluwer Academic Publishers. Wentink, H. (1997). From graphemes to syllables. The development of phonological decoding skills in poor and normal readers. (Doctoral thesis). Nijmegen University. Wimmer, H., Mayringer, H.,
& Landerl, K. (1998). Poor Reading: A deficit in skill-automatization or a
phonological deficit? Scientific studies
of reading, 2(4), 321-340.
|
Ett grundprogram
En eller flera bokfiler för grundskolans alla
stadier och gymnasiet samt vuxenutbildningen
MG-programmen är datoriserade drillprogram
i ordläsning och stavning där eleven kan arbeta med individanpassade
övningarna på egen hand
och i egen takt och med ständigt tillgång till datorns
vägledande visuella och/eller auditiva feedback.
Speciellt stora möjligheter att arbeta
interaktivt, laborativt finns
om talsyntesfuntionen utnyttjas, eftersom eleven då
under inskrivningen av ord/orddelar närhelst som han/hon
så önskar kan få auditiv återkoppling/feedback på
vad han/hon skrivit. Även om programmen tillåter en
hög grad av självkontroll, så kan ändå lärare i
efterhand i loggar och resultatsammanställningar
följa elevens arbete vid datorn. I MG-programmen för
Windows får lätt och överskådligt statistik på
medelvärden, spridning och frekvens på såväl totala
antalet resultat som på markerade delresultat.