Programmet har utvärderats inom ramen för den
ordinarie skolverksamheten i årskurserna 2 till 9 på
drygt 70 elever som arbetat med programmen under minst
ett läsår, vissa elever ända upp till tre år. Vid
utvärderingen framkom klart att datorträningen ledde
till att eleverna förbättrade både sin stavning,
läsfärdighet och sin läsförståelse. Den verbala
effektivitetsteorin stöddesreferens, dvs förbättrad
ordavkodning/läsfärdighet ger vinster i
läsförståelse, se hemsidans fält Teoribakgrund.
Speciellt effektivt var programmen för äldre elever
Att drillning på datorn skulle upplevas som tråkig
och enformig framkom inte vid utvärderingen.
Tvärtom upplevde de allra flesta eleverna träningen som
mycket stimulerande. Allra mest uppskattade eleverna att
läs- och stavningsträningen på datorn gjorde att de
kunde jobba i egen takt utan stress
och att de slapp lärare som rättade.
Flera eleverna nämnde också att det är roligt
att arbeta med datorn och att man lär
sig bättre när det är roligt. Vidare
nämndes det som positivt att datorn aldrig
blir trött och att man kan öva
mångar gånger och man får se
hur mycket bättre man blirnär
man övar. Elevernas lärare rapporterade också att
programmen upplevs mycket positivt av de allra flesta
eleverna och att eleverna tycktes vara väl införstådda
med att man måste träna/gnugga läsning och stavning om
man ska bli bättre på att läsa och stava. Detta hade
säkerligen också en småländsk yngling helt klart för
sig för han berättade för Maj-Gun Joghansson -
programmets pedagogiska utvecklare - att MG
står för Mera Gnugg. Själv
hade hon avsett initialerna i hennes förnamn!!
Men är det försvarbart att i skolan använda
språkliga drillprogram? Ja, säkerligen om sådana
program balanseras med en i övrigt levande och skapande
pedagogik. Pedagogikforskaren Ulla Riis (1991)referens
påpekade i sin utvärderingsrapport att: "drill av
olika slag måste förekomma i skolan, många
färdigheter kan bara förvärvas genom träning och
datorn är ett hjälpmedel bland andra för att träna.
Inte minst för svaga och för handikappade, vilka
behöver träna mycket utgör datorn en möjlighet till
omväxling i träningsmetod" (s. 68).
MG-programmen har förutom i Maj-Gun Johanssons
lic.avhandling "Utvärdering av några
datorstödda läs- och stavningsprogram med interaktiv
visuell och auditiv feedback" (Johansson
,1993) utvärderats i flera B- och C-uppsatser och
rapporterna har visat att programmen kan hjälpa elever i
olika åldrar till bättre läs- och stavningsförmåga.
Referens
Johansson, M-G. (1993). Utvärdering av några
datorstödda läs- och stavningsprogram med interaktiv
och auditiv feedback. Lic.avhandling. Umeå universitet,
Psykologiska institutionen.
Riis, C.A. (1985). Reading ability. New York: Oxford
University Press.
